Inom theravadabuddhismen, som ibland kallas för det första igångsättandet av lärans hjul, står munk- och nunneväsendet i centrum, de fyra ädla sanningarna och meditationen. Helighetsidiealet inom theravada är arhaten: en person som förverkligat nirvana. Begär, hat och förblindelse existerar inte för arhaten och därmed har all otillfredsställelse upphört. Inom theravada finns två sanningsnivåer, karma-nivån och nirvana-nivån.
Samlingen Tripirtaka (Tipitaka) utgör främst theravasabuddhismens skriftsamling, men denna samling skrifter har även inspirerat (och legat som grund för) inriktningarna mahayana- och den tantriska buddhismen (Vajrayana).
Mahayanabuddhismen, ”det andra hjulet”, började enligt dagens mest accepterade teori först som en bokkult. Inom mahayana utvecklades nya texter, som inte var kontrollerade av munk- och nunnegemenskapen. Ett skäl till att dessa texter kom till, enligt mahayanabuddhisterna, var att Buddha önskade att mahayana skulle spridas. Prajnaparamitasutrorna är de viktigaste texterna i mahayana. Med hjälp av rökelse, flaggor och klockor tillbad man Buddhas texter och reliker.
Theravada kallas av mahayana ”den lilla vagnen”, men själva kallar de sin inriktning, som dominerar främst öst- och nordbuddhismen, för ”den stora vagnen”. I mahayana är det bodihisattvan och dess helighet som står i centrum istället för arhaten och huvudintresset är ontologi; "det som egentligen är".
Den allmänna uppfattningen av världen är falsk enligt buddhismen; det finns inga ting utan enbart händelser, processer och relationer. Människan har inte någon odödlig själ och allt är föränderligt. Inom theravada existerar endast personer som dharmas (energiblixtar).I mahayana saknar inte enbart de enskilda personerna atman (självet), utan även energiblixtrarna är något falskt inbillat.
Huvudintresset i mahayana är som sagt just vetskapen om ”det som egentligen är” och man talar om begreppet ”shunyata”; stillheten mellan alla uppfattningar, ”tomhet”.
Munk- och nunnerörelsen låg också som grund för mahayana, men man framhävde ofta lekmännens betydelse när man kritiserade de andra inriktningarna.Inom mahayana har meditation varit något som endast munkar och nunnor sysslat med, men har idag blivit något som även lekmännen använder sig av. Enligt mahayana har alla människor en möjlighet att uppnå bodhisattvaidealet. Arhaten är enligt mahayana underlägsen bodhisattvan eftersom den sistnämnda väljer att stanna kvar på jorden och hjälpa andra att uppnå nirvana.
Istället för den åttafaldiga vägen talar man inom mahayana om ”fulländningar” (paramitas).Man har inte avfärdat den åttafaldiga vägen, utan helt enkelt utvecklat den till tio stadier. Anledningen till att man utvecklat den åttafaldiga vägen är att man skall kunna nå fulländning genom att väcka bodhicitta, ”tanken om uppvaknande”, som anger början på bodhisattvans väg mot fullkomligt uppvaknande. Tron på att det har funnits och kommer att finnas många buddhor och att dessa till skillnad från theravadainriktningen ser dessa buddhor som gudomliga och inte som inspirationskällor förklarar ju delvis den konflikt och den spänning som ibland blir tydlig mellan dessa två inriktningar.
Ur mahayanabuddhismen har det uppstått en inriktning som kallas tantrisk buddhism (Vajrayana), ”diamantvagnen” eller ”åskviggsvagnen” och denna inriktning finner man främst inom nordbuddhismen. Denna inriktning räknas av många som det tredje igångsättandet av lärans hjul.
Vajra betyder ”vishetens fulländning”, vilket symboliserar diamantens klarhet. Denna form av buddhism är bunden till skrifter som kallas för tantra. Den tantriska buddhismen utvecklades i ett klimat starkt influerat utav shivaismen och hämtade även många tankar och ritualer från tidigare vediska och hinduistiska kulturer.
Denna inriktning kom därmed att förstärka buddhismens ”magiska” sida och för att få vetskap om dess kraftfulla ritualer krävdes en särskild invigning av gurun eller laman.
Inom theravadabuddhismen har man valt att "ta avstånd" till uppvisande av ”magiska förmågor” och istället infört restriktioner om att tala om sådana saker inom munksamfundet .
Inom den tantriska inriktningen är intresset riktat mot kosmos och sexuell symbolik. Idealet i denna riktning är inte munken som i theravada eller boddhisattva i mahayan utan istället Yogin. I den tantriska buddhismen är mantran (ord alternativt ljud som man tror har icke mänskligt ursprung) och mandalan (en karta över kosmos) viktiga meditationsredskap som hjälper eleven att överskrida all dualism genom att till sist upplösa visualiseringen (mandalan) i tomheten.
